Agnesbergs historia

En plats formad av älven

Agnesberg ligger vid Göta älvs östra strand i nordöstra Göteborg och har varit en viktig plats för transporter, handel och industri under flera hundra år.

Långt innan dagens vägar och bostadsområden byggdes passerade människor, hästar, varor och senare bilar över älven just här. Området utgjorde under lång tid en av de viktigaste förbindelserna mellan fastlandet och Hisingen.

Delar av området vid Agnesberg är även benämnt Steken. Steken är pluralis av det fornnordiska stik med betydelsen ”i vattnet nedslagen påle”. På isländska betyder ordet stik pålverk i vatten. Steken kan då ha att göra med den pålspärr som Jarl Rane (Rane den Götiske) anlade för att hindra Harald Hårfagers framfart i Göta älv. Den norske kungen ska år 869 ha kommit med sin flotta uppför älven och hindrats av en pålspärr vilket ledde till att han band sina skepp och ”härjade och rövade på båda stränderna långt upp i landet”.

Nyebro och den gamla färjan

Få känner idag till att Agnesberg under flera hundra år var känt under namnet Nyebro. 

Redan under 1600-talet fanns här en bro och senare en färjeförbindelse mellan Agnesberg och Orrekulla på Hisingen. När bron revs år 1820 ersattes den av en linfärja som kom att trafikera älven ända fram till 1978. 

Nyebrofärjan var länge en viktig del av vardagen för boende och arbetare i området. Under 1950- och 1960-talet ökade trafiken kraftigt och det blev allt tydligare att färjan inte längre kunde hantera utvecklingen.

När Angeredsbron öppnade 1978 blev färjan överflödig och en transportled med rötter flera hundra år tillbaka försvann.

Järnvägen förändrade Agnesberg

Den 31 maj 1877 öppnade Bergslagernas Järnvägar trafiken mellan Göteborg och Trollhättan. Kort därefter fick Agnesberg en egen station som kom att spela stor roll för områdets utveckling. När järnvägen skulle dras genom området planerades Steken först som en enkel hållplats med namnet Agnesberg. 

Ägarna till Stekens Tegelbruk erbjöd då mark för en större stationsanläggning, vilket gjorde det möjligt att uppföra en fullständig järnvägsstation. Stationshuset invigdes 1879 och blev snabbt en naturlig samlingspunkt för både resande och industriverksamheter. Tack vare järnvägen etablerade sig flera företag i området och Agnesberg utvecklades från landsbygd till industrisamhälle.

År 1944 ersattes det ursprungliga stationshuset av en ny stationsbyggnad. Stationen stängdes 1970 och byggnaden revs slutligen 2008.

Stekens Tegelbruk

Långt innan bostadsområdet Steken byggdes fanns här Stekens Tegelbruk.

Tegelbruket anlades sannolikt under 1870-talet och utvecklades till ett av de större tegelbruken i regionen. År 1910 tillverkades omkring 7,5 miljoner tegelstenar och cirka 100 personer arbetade där.

För att transportera lera från lertagen vid Rösered anlades en egen smalspårig industrijärnväg. Banan elektrifierades redan omkring 1906-1907, vilket var ovanligt tidigt för en industrijärnväg.

Tegelbruket lades ned 1956 men spår av verksamheten finns fortfarande kvar i terrängen omkring Agnesberg.

AXA-havregrynens födelseplats

Agnesberg har en särskild plats i svensk livsmedelshistoria.

Efter att Lerjekvarnen förstörts genom brand år 1900 anlade entreprenören Per Otto Stokkebye en ny kvarn i Agnesberg. Produktionsstart skedde 1901 och några år senare byggdes en särskild havregrynsanläggning.

Det var här metoden för ångpreparerade havregryn utvecklades. Produkterna blev senare kända under varumärket AXA och kom att säljas i hela Sverige.

Kvarnen blev länge en av områdets viktigaste arbetsplatser och produktionen fortsatte fram till 1979 då verksamheten flyttades från Agnesberg.

Färgfabrik och industriområde

Agnesberg var under lång tid mer än bara kvarnar och tegelbruk.

År 1898 etablerade sig färgfabriken Dorch-Bäcksin & Co i området. Verksamheten övertogs senare av Becker och produktionen fortsatte långt in på 1900-talet.

Här tillverkades både färgprodukter och senare ljuddämpande material till fordonsindustrin. Industriverksamheten bidrog till att göra Agnesberg till en viktig arbetsplatsort för många göteborgare.

Angeredsbron som nästan fick ett annat namn

När den nya bron över Göta älv planerades under 1970-talet var arbetsnamnet faktiskt Agnesbergsbron.

Bron byggdes mellan 1975 och 1978 och är cirka 930 meter lång. När den öppnade skapade den en helt ny förbindelse mellan Angered och Hisingen och ersatte den gamla färjetrafiken vid Nyebro.

Eftersom bron främst sågs som en förbindelse till Angered fick den slutligen namnet Angeredsbron.

Stekenområdet växer fram

I början av 1960-talet uppfördes det bostadsområde som idag kallas Steken. 

Det skedde under den period då Göteborg växte snabbt och många nya bostäder byggdes runt staden. Flerbostadshusen planerades med stora grönområden, lekplatser och närhet till service. 

När området stod klart ökade Agnesbergs befolkning snabbt och år redan 1965 bodde ungefär 1 461 personer här. Det var under denna period som vår förening bildades, till början hette vi Riksbyggens Angeredshus nr 1 innan vi fick vårt nuvarande namn. Föreningen var inflyttningsklar 1965, den första större bostadsrättsföreningen i Angered-området, till en kostnad av dåtidens 9,6 miljoner kronor. 

Lärjeån och naturen

Området kring Agnesberg är inte bara rikt på historia utan också på naturvärden.

Lärjeåns dalgång utgör ett av Göteborgs mest värdefulla naturområden och kännetecknas av raviner, lövskogar, betade hagmarker och ett rikt växt- och djurliv. I ån finns bland annat lax och öring.

Närheten till både Lärjeåns dalgång och Vättlefjäll gör att Agnesberg fortfarande präglas av naturen trots närheten till Göteborg.

Visste du att?

• Nyebroförbindelsen användes i olika former i över 300 år.

• Agnesberg hade egen järnvägsstation från 1879 till 1970.

• Stationen ersattes av ett nytt stationshus år 1944.

• AXA-havregryn utvecklades i Agnesberg.

• Stekens Tegelbruk producerade upp till 7,5 miljoner tegelstenar per år.

• Tegelbruket hade en egen elektrifierad industrijärnväg.

• Angeredsbron var nära att få namnet Agnesbergsbron.